Iha Loron Idak: Teenager sira iha Fransa hetan Pintura Lascaux depois tuir sira-nia katuas ba fatin ne’ebé iha fatinka iha 1940.

Photo of author

By naroman

Hare ne’e eventu sira ne’ebé importante maka akontese iha loron 12 Setembru:

1940 – Teenagers haat sira tuir sira nia matan ne’ebé lakon iha leten Lascaux, França, no deskobre desenhos ida ne’ebé foin sa’e 17,000 tinan ohin loron hateten nudar Lascaux Cave Paintings.

1943 – Ditadór Italianu Benito Mussolini salva ona husi parachutists Alemaun.

1974 – Imperador Haile Selassie husi Etiópia hetan depoza husi army coup. Nia governa tiha ona husi 1930.

1977 – Steve Biko, lider direitu sivil preto Suda-Afrikanu, mate ona iha detensaun polisia. Nia mak entre lider preto 90 ne’ebé mate ou falta iha governu labarik.

1999 – Indonézia akorda hodi permiti forsa internasionál U.N. halo servisu iha Timor Leste hodi halo remata violénsia iha ne’e.

2001 – NATO nafatin anunsiu ona sira nia kláuzula defesa mutual ba dala barak iha nia 52-aniversáriu, fahe dalan ba possibilidade hodi halo resposta militar kolektivu ba atake iha Estadus Unidus.

2002 – Diplomata Brazil Sergio Vieira de Mello asume hela nudar Komisáriu Umanu Nasaun Unidas nian substitui Mary Robinson. De Mello mak entre ema 22 ne’ebé mate wainhira escritóriu U.N. iha Baghdad sa’e iha fulan Agostu 2003.

2003 – Johnny Cash, musika country nia “Man in Black,” mate ona, laiha tiha ona lian ne’ebé sikat no triste ne’e ba tinan 50 resin istoria kanta naruk ne’ebé koalia kona-ba mineru karvau no agricultor, kriminosu no kauboi.

2006 – Pelo menus ema 51 mate no 238 feridu iha estampida iha estádiu Yemeni iha provínsia sidadaun Ibb, wainhira Prezidente Ali Abdullah Saleh halo mitinga.

2007 – Primeiru Ministru Japaun Shinzo Abe anunsia iha momentu hanesan nia rezignasaun hafoin tinan ida iha poder liu husi skandalu, derota eleisaun no krizi kona-ba Japaun nia apoiu ba operasaun lideradu husi Estadus Unidus iha Afganistán.

2014 – Tribunal iha Pretoria halo desizaun ne’ebé konvika atleta estrela Olimpiku no Paralímpiku Suda-Afrikanu, Oscar Pistorius, ba kulpavel ba omisídiu halo mate ema seluk.

(Reuters)

Tetun Translator

FREE
VIEW